Blomma bäst man vill!
Beställare: Halmstads kommun
Plats: Lyckedalsskolan, Halmstad
Färdigställande: 2028
Visualiseringar: Nordendahl Arkitektur

​

Blomma bäst man vill är en konstnärlig gestaltning för Lyckedalsskolan i Halmstad, med planerat färdigställande 2028.

Gestaltningen tar sin utgångspunkt i blomman som bild för att växa, utvecklas och hitta sin egen form. I skolan samlas många olika personligheter på samma plats. Alla kommer med olika förutsättningar, intressen och sätt att vara och alla ska få möjlighet att blomma bäst de vill. I verken blandar jag blommans organiska former med ett bildspråk hämtat från lek, idrott och skolgård. Blommorna spänner musklerna, blir bollar, växer tillsammans eller står för sig själva. De är starka, kaxiga, försiktiga, olika och lika. Humorn och igenkänningen är viktig, men också tanken om gemenskap och att det ska finnas plats för olikheter.

I Klassfotot möts 24 individuella blomfigurer i en gemensam bild. Precis som i ett klassfoto hör de ihop, samtidigt som varje figur har sin egen form och karaktär. På andra platser i skolan dyker blommorna upp igen i nya konstellationer och material.

Blomma bäst man vill handlar om att växa upp bland andra. Om vänskap, styrka, rörelse och tillhörighet, men framför allt om att få utrymme att vara den man är.

 

Motivering till vinst av uppdrag: 

Juryn ger följande motivering till valet:
Linda Ottossons förslag bedöms vara tydligt platsspecifik, men samtidigt ha en stark konstnärlig integritet. Gestaltningsförslaget visar förståelse för uppdraget, närmiljön och elevernas röster. Genom materialitet och känsla av den mänskliga handens närvaro tar förslaget spjärn mot arkitekturen och tillför sitt konstnärliga uttryck. Ottosson plockar upp emojin som ett uttryck för det samtida och tillför en tydlig årsring. Samtidigt finns det en tidlöshet i förslaget som utgår från det mänskliga behovet att utrycka sig, vilket ofta tar sig uttryck i klotter i anteckningsbokens marginal eller på mindre önskade platser. Med humor anknyter förslaget till målgruppens bildspråk och låter det ta plats i sin egen konstnärliga rätt.
Eleverna i referensgruppen på Klaraskolan visade mest intresse för Ottossons förslag; som gav upphov till de livligaste diskussionerna. Eleverna uttryckte att de kunde känna igen sig i blomgestalterna och deras relationer till varandra. 

​